Enligt redogörelsen i SOU 1995:30 är utgångsmaterialet för framställning av alkylatbensin två olika gasformiga ämnen, iso-buten och iso-butan. Iso-butan finns i råolja och kan utvinnas genom destillation, normalt i flera steg.

Iso-buten är en biprodukt från en katalytisk krackeranläggning. En katalytisk kracker omvandlar tunga fraktioner till bensin och dieselolja samtidigt som gasformiga produkter bildas. Ur dessa gasformiga produkter kan iso-buten utvinnas. Iso-buten, kan utöver framställning av alkylatbensin, användas till andra saker i raffinaderier. Genom alkylering, dvs. genom reaktion mellan iso-buten och iso-butan, kan alkylatbensin alltså framställas. Alkylering är en reaktion där en alkylgrupp (funktionell grupp uppbyggd av kolatomer och väteatomer) förs över från en molekyl till en annan. Kemiskt reaktiva molekyler kan reagera med en alkylkedja. Reaktionen kallas för alkylering. Ett exempel är alkylering av reaktiva olefiner (alkener) med paraffiner (alkaner). Då bildas teknisk alkylatbensin.

Teknisk alkylatbensin ska dock inte förväxlas med varumärket ”Alkylatbensin”, som innehåller teknisk alkylatbensin, men även andra rena tekniska bensinsorter samt butaner.

Utdrag från Aspen tillverkarens webb-sida
“Vi befinner oss i den första halvan av 80-talet. Denna viktiga svenska basindustri vilar fortfarande tungt på hårt arbetande huggare som med motorsåg i hand avverkar träd för träd för att mätta den aldrig sinande hungern i en blomstrande tillverkningsindustri med pappersbruk, sågverk, hustillverkare, möbelfabriker i och utanför Sverige. På ytan ser allting bra ut. Men det är något som inte står riktigt rätt till. Huggarna mår inte bra. De drabbas av huvudvärk och trötthet. Och mycket, mycket värre saker: blodcancer, eller leukemi som det också kallas, drabbar en oproportionerligt stor andel* av skogsarbetarna.

Nu kliver Roland Elmäng in på scenen. Han har precis den erfarenhet som krävs för att lösa problemet, både från oljeindustrin och som bränsleexpert på Volvo. Roland drar sig till minnes hur man under andra världskriget tillverkade flygbränsle genom alkylering, en speciell process där man tog vara på ångor som uppstod vid raffinering av råolja. Bränslet blev mycket renare än andra bränslen, och fritt från många av de skadliga kolväten som återfanns i traditionell bensin.

Forskningen* pekade mot att kolvätena kunde vara en orsak till skogsarbetarnas problem.“

De tekniska kraven för alkylatbränsle finns angivna i 5 § drivmedelslagen (2011:319).